lördag 20 september 2008

Glädjen av att jobba i levande material

Ibland har det en tendens att tjorva till sig nåt så förbannat mycket att man har god lust att peta på grejerna med storsläggan, eller något närliggande vedträ, beroende på vart släggan är någonstans.
Det här är tredje kniven jag gör med helträslida och de andra två har jag inga minnen av att det skulle ha varit några problem med. Fan den första gjorde jag ju för minst sex år sedan. Det var dessutom den andra riktiga kniven jag gjorde.

När jag lämnade den här för vikingakniven gick kniven ned till där hornet tar vid. Nu kommer den inte djupare än dit bilden visar. Har ägnat eftermiddagen åt att fila hit och dit och försöka komma på vad fan som har hänt. Den måste ha slagit sig på nåt vänster och jag börjar tro att det är bladet som tar i och inte själva knivkroppen. Vill ju inte fila förmycket heller för då blir det världens glapp när kniven väl går i.
Det bör bli det i alla fall.
Har provat med rött papper som färgar av sig vid kontakt och jag har även testat att kola in håligheten, men kniven är så välpolerad (härlig ironi) att kolet inte fastnar.

Vet någon med sig att de har en släng av röntgensyn skulle jag uppskatta om ni kunde dela med er.

Men jag vet i alla fall fortfarande hur gravyren skall se ut :)

Inga kommentarer: