fredag 21 augusti 2009

Ådringsmålade dörrar & mer eld

Fick för ett par dar sen ny färgskraparlust och gjorde klart dörrn jag började lite smått på för ett år sen.
Åtta lager färg kunde jag räkna till på denna varav de flesta är enfärgade i grått eller vitt, men tre av lagren var skojigt nog ådrade. Det fjärde lagret ser ut såhär och egentligen tycker jag det är rätt så fult men ändå gjort med viss omsorg. Lagret över var också ådrat men i gröna nyanser och tyvärr för skört för att kunna separera från de andra skikten.
Det visade sig att dörren ådrats redan första gången den målades och genom att värma upp de övre lagren kunde jag skjuva av dem och spara det understa. Går man inte emot träet för hårt med skrapan stannar det understa lagret kvar mycket bättre än om man hade torrskrapat. Nu tack vare värmen kletar färgen istället fast på träet och blir hyfsat intakt faktiskt.
Vet inte om det syns men cirka en cm in från kanten löper en orange-röd linje längs hela ramen, så den verkar ha varit riktigt snygg när den var ny. Den här sidan är mycket mer påkostad än den andra och jag håller på att försöka klura ut åt vilket rum den varit vänd. Troligen in mot nuvarande köket eller rummet intill det, men det var inte kök förr så jag vete fan vilken betydlese rummet haft tidigare.
Lyfte sen ner nästa dörr från rännet och den här är från övervåningen och har faktiskt suttit in mot mitt rum, som nu visserligen är delat i två eftersom förra ägarna hade fler kiddisar men dörrkarmen sitter ändå kvar på sitt ursprungliga ställe & så är det istället en liten fjantig hall direkt innanför.
Förlåt Emil och Tobias men nu ryker era klistermärken.
(har idag skrapat nästan hela ena sidan & det är bara tre-fyra lager här så det går skitsmidigt).
Låset är förresten lite kul för det lilla fasta låsvredet sitter inte som det brukar på den här sidan, utan det är en liten ögla på andra sidan som går genom låset och avslutas med en fästbricka som syns till höger om handtaget.
Lite synd för det gör att jag inte kan lyfta av det och skrapa under, men det kan kanske bli snyggt ändå.
Vet inte om pappa & jag blivit eldningsnostalgiska eller vad det är, men hur som helst så stack vi till Paskbo igår igen och brände en ny hög. Hade tänk dra ris bakom huset men farfar ville elda.
Eld ä allt bra fint
å så kan man låtsas vara i någon dimmig regnskog när vattenångan bärs iväg av vinden upp i träna.
På kvällen är bara fjutt kvar (igen, det är ju inte så jävla stor skillnad på händelseförloppet från hög till hög så vad bilden fyller för funktion vete g. erik).
Vi letade efter gamla eldnings-diabilder idag men hittade ingot. Däremot dök de här två upp & jag kunde inte hålla mig från att slänga med dem.
Jag var inuit som liten :)
Fan vad härligt det är med vinter!

2 kommentarer:

lenin sa...

åh fy vad lik du är dig själv som liten. man ser verligen att det är du över munnen och näsan haha

Frej sa...

:D Ja det kanske man gör, är nog inte lika lätt för en själv att se.