fredag 19 februari 2010

Halvklar hornkam

Det är lite märkligt, man åker hem till Värmland exempelvis en tisdag och skall sedan tillbaka på söndagen eftersom man har handledarmöte & föreläsningar på måndagen. Det är alltså sex dagar fri lek vilket man först tycker är ganska gott om tid för att både hinna med Karlstad å Ransäter, men rätt snart inser man att tiden liksom bara rinner iväg och så visar det sig att den effektiva hantverkstiden i snickarbon bara uppgick till två dar. Märkligt.

Men, hornkammens alla delar är i det närmaste färdiga för att nitas men eftersom det momentet kräver en del koncentration var det inte läge att ge sig på det igår kväll(vilket då var sista kvällen för hårdslöjdande i ranis).

Tänkte jag kunde bjuda på lite kammakarbilder ifall nu någon av er får för er att prova på denna skojiga syssla.
I det här läget är bygelns fram-och baksida parallell-raspade och det har blivit dags att raspa fram halvmåneprofilen, som i det här fallet är ganska "flack".
Jag har under årens lopp insett mer och mer hur viktigt det är att hela tiden använda sig av linjer under tiden man tar fram en form, på såväl kammar som knivskaft. Även om nu den här bygeln skall vara helt välvd och inte ha några raka faser eller kanter är det så väldigt mycket lättare att stegvis närma sig den formen istället för att direkt börja runda det platta hornämnet. Gör man på det tillsynes enklare sättet är risken överhängande att man får mängder av fördjupningar och ostadiga linjer på den färdiga bygeln, vilket faktiskt är helt avgörande för hur bra eller dåligt slutresultatet senare uppfattas.

Följer man linjerna ser det sedan ut såhär och där har jag också ritat på var ryggen skall löpa över bygeln. Lite svagt välvd sådär för att samspela bra med den övre kanten.

Två färdiga byglar och fyra snarfärdiga tandplattor. Nu skall de senare filas kilformade för att ge en snyggare mer funktionsduglig form på tänderna och den här gången provar jag även att fila överdelen kilformig där byglarna sedan skall fästas. En del kamtyper har en sådan profil vilket kanske inte har någon jätte konkret funktion men det ser lite snyggare ut att ha en smalare rygg än vad som blir om tanplattorna är jämntjocka ända upp till den övre kanten. Blir så klumpigt tillsammans då med de tre lagren hornplattor.

Ja det kanske ni inte visste men såhär jävla roligt kan det va ibland.
Jag kommer ihåg nån gång på hösten 95 då var det nästan lika kul, men annars... mm, nä det gäller att passa på, som pojken sade.

Vi har lite konstiga hästar i Ransäter

4 kommentarer:

Krikkan sa...

Joo, konstiga hästar har ni.
Jag har också märkt av det där tidsfenomenet, att det som verkar ska vara så länge bara far. Då får man mjukhantverka istället. Eller hårdhantverka i studentrummet, om man gillar hyvelspån i sängen:P

Frej sa...

Djävla SJ! eller jag menar "hyvelspån i sängen" har jag fortfarande inte provat på faktiskt. Kör i nuläget mest med "knappnålar på golvet, kanske ett par i fåtöljen" varianten med variationsmöjligheten "damma ner hela jävla lägenheten med ylle och linne".

historiskdrakt sa...

Equus Dicephalus Ranseteriensis Lonnforseii?

Frej sa...

Jo men varför inte, det är visserligen inte mina totoar men det hindrar förstås inte att jag kan göra anspråk på namngivelse av detta eh... väsen, kreatur, moderatäckel Oj nej! nämen va skrev jag där?