måndag 3 maj 2010

Naturbetraktelser och konstnärliga sinnestoppar

Hej på er, det var allt fan ett tag sen det skrevs nåt nu men det var så skönt att låta bli ordbajsandet som annars tenderar bli när jag egentligen inte fått gjort så mycket nytt.
Men, sitter nu å skriver på mitt rum i Ranis och kunde samtidigt avnjuta en fin solnedgång. Om det inte vore för att den redan varit och för att det ligger en molnskärm rätt smäck över horisonten i väst. Var säkert fint någon annanstans istället.
Jag haver Högom-slöjdat lite här de senaste dagarna vilket resulterat i tvenne glada framgångar och en fundering, men funderingen löser sig säkert snart.

Börjar med kammen
Ni har sett det förut och kommer med all sannolikhet att få se det igen, men min förhoppning är att jag framöver kommer få sällskap i kammakeriet och kanhända kan det här vara till någon hjälp då för den.
Här syns profilen på de tre tandplattorna som för den här kammen försänkts över mitten så att de båda byglarna kan få smita åt bättre. De snälla omtänksamma järnåldersnissarna verkar ha resonerat som så att när vi nu ändå gör så djävla komplicerade grejer kan vi ju passa på att krångla till det lite ytterligare. Alltså inte mitt påhitt utan belagt från fynd.
Nu återstår ornamentiken på kammen och montering av fodral.
Till vänster ämnesskörd för storknivens skaft. Det här är lite myskul faktiskt för ekvirket som ämnet tas ur är en gammal järnvägsstaketssolpe som vi pallade förra året. Staketet är sedan många år ur bruk och stolparna står lite hur som helst efter järnvägen men det som är så jävla fint är att de en gång sattes upp av min farfars far för en sisodär 60-70 år sedan. Ytskiktet är förstås litet väderbitet och angripet men kärnvirket är så fint som det bara kan bli. Snacka om åtebruk!

I övrigt har jag börjat på min första väska vilken gör trevande framsteg och eventuellt kommer de första bitarna sys ihop imorrn. Vet dock ej i vilket skede infärgning kommer ske och det ä väl också därför som trevandet utgör så stor del i det hela.
Trevar gör jag också ifråga om mina patinor, mest angående vilket virke som lämpar sig bäst eftersom jag inte har tillgång till något färskt i nuläget. Väljer mellan skithård lönn och ännu djävligare hård björk.

Fick mig några naturkäftsmällar igår också med fadern till ett naturreservat vid Klarälven söder om Ranis vilket också används av Nordens Ark som utsättningsplats för vitryggig hackis. Väldigt märkligt och väldigt fint litet område med hur frodig växtlighet som helst.

Gillar den sista måste jag säga. Vilka har större rätt att sträcka ut sig å må gott uti grönskan än växterna själva liksom?

Det är ju en massa dräktprojekt igång här nu och en hel del egna också faktiskt både för järnåldern och medeltidandet. Fick nån rejäl dos av slöjdarlusta i förra veckan kombinerat med sug efter att få komma ut på lite fältaktiviteter och umgås med annat historiefolk. Kickade så igång cotehardien igen och de här andra projekten som nu dyker upp här och lät samtidigt diverse youtube-klipp rulla på i bakrgrunden som extra inspirationsflöde. Å det är det jag försöker komma fram till, att jag blivit tvungen att erkänna för mig själv att Trixarna faktiskt har en jävla fin kärna i sina grejer. Partier av förra sommarens mastodont eldförställning når nivåer som är bra på riktigt. Alltså inte bara bra rent underhållningsmässigt utan bra på det där sättet att ens konstnärliga sinne vaknar till och registerar att man precis upplevt något av toppkvalitet.
Som exempelvis partiet en dryg minut in i det här klippet.
Underbart. Älskar eldväsen å vemodiga tvetydiga musiken. Mer suggestivitet åt folket!

Varför berättade jag om det där? Ingen aning... kändes mest bra

5 kommentarer:

Tim sa...

Minsta sagt ambitiöst hantverk, det ser ut att bli en jäkla fin kam.

Trolliska naturbilder. Ser jag ett grodöga i högra hörnet på bild 3? *gnuggar ögonen*

historiskdrakt sa...

Mycket fint och högkvalitativt hantverk som vanligt, gillar speciellt den stilrena och rejäla kniven.

Så det är till att vara tillbaks i Värmland nu? Säg bara till om/när du känner för lite dräktskådning på museet

Frej sa...

Tack på er!
Det fanns allt grodor i ett vatten bredvid men det där är nog bara en såkallad "skengroda". Alltså en groda som transcendat till något slags överjag och morfat med sin omgivning... ?

Är tokförtjust i det där formspråket faktiskt, så jäkla enkelt och funktionellt och inte en massa dekorationstjafs i onödan.
Å där det sedan är dekoration så framhävs den desto mer av det annars så avskalade formspråket.

Ville sa...

Högomkammen ser spännande ut. Ska bli kul att se hur den artar sig.

Om du längtatr efter reenacmentfolk så blir det sannolikt en hel del åka av för Ruserna i sommar.

Vi ses =)

Frej sa...

Låter fint det! Skall väl se om det inte kan funka å hänga med den här sommarn.

Fan Ville förresten jag har fortfarande svårt att smälta den där upprepade andraplatsen från gillet i vintras. Blev jag påmind om nu :)
Jävla skit va surt det är