söndag 29 augusti 2010

En jävla skön känsla

Var uppe rätt sent igår natt och gjorde färdigt Högomkniven vilket faktiskt känns rent pilemariskt bra! Nu minns jag inte helt exakt men nån gång i mars var det nog som utarbetandet av skissen till den gjordes, efter en bra massa roatande i fyndmaterial för att lista ut hur skaftet kunde ha sett ut. Det var ju ganska rå deformerat så i hög grad utgick jag från det enroma fynmaterialet från Illerup-grävningarna och linjeornamentiken på skaftet(på originalet från Högom syns alltså spår av filade linjer på skaftet) är sedan tagen från ett saxfodral från samma gravkammare. Ornamentiken var mycket bättre bevarad på det fodralet och utifrån spåren på knivskaftet har jag bestämt mig för att de nog varit ornerade på likartat sätt.


Den liknar verkligen ingen annan av mina knivar vilket jag förstås gillar skarpt och formspråket är i hög grad kopplat till södra Europa och konsten i och kring det romerska riket. Tydligast är väl det i den lilla kulan som utgör nitbrickan, en typ av form som knappast känns igen under skandinavisk järnålders senare skeden och den djurornamentik som då råder. Å nu använder jag ett språk som om det vore nån jävla akademisk text, fan det är det väl inte alls nu skriver jag ju om konst å maniskt kvällshantverkande :)
Gav mig rätt sent i snickarbon igår så jag gick väl inte in förrän efter ett nån gång och under hela kvällen hade jag börjat få för mig att skaftet skulle gå i rött. En såndär idé man bara får när spirande kvällskreativitet(varför sätter de kickarna så ofta in när klockan blivit över elva tolv sådär?!) slåss med begynnande övertrötthet. Fast det är å andra sidan en ganska kraftig känsla som liksom kommer djupt ifrån så det finns stor chans att det kan bli jävligt bra i slutändan om man genomför idén.
Sagt å gjort, till slutet på nån dokumentär om Rolling Stones satte jag mig och började kleta in skaftet med en blandning av olja å engelsk röd för att därefter ställa kniven i olja där den fick stå under resten av natten. Tyckte faktiskt den vart lite för ljus imorse så jag tillsatte lite terpentin för att pigmentet lättare skulle tränga in i träet, så nu är jag skitnöjd med den! Spelar jävligt bra med de gula mässingsbeslagen.

Min lilla kul-filar-hållare

Dörrn ä nu färdigskarapad så vi har gett oss i kast med att lägga igen det borthuggna materialet från där de olika låsen har suttit. Hur många det rör sig om vet jag inte säkert men tre fyra stycken skulle inte förvåna mig om det är. Hann nästan passa in den stora furbiten  så nästa helg väntar skärning av profiler för att det inte skall bli några dummiga avbrott gentemot resten av ramen.

5 kommentarer:

Ville sa...

Spännande med en ny variant på knivskaft. Ser riktigt bra ut.

Bra jobbat i vanlig ordning!

Är du "hemma" i Uppsala nu?

/Ville

Frej sa...

Tack tack! tror jag ligger ganska nära originalets utseende.

Nä jag är ju inte det utan är kvar i väst v.38 ut, har praktik hos arkeologerna på Värmlands museum se. Men sen får vi fan hitta på nåt för nu börjar det bli längesen jag såg nån av er!

Ville sa...

Kommer du att göra en skida till kniven oxå?

Jo, vi måste ses snart. Behöver ventilera lite dräkt/hantverkstankar med andra fetischister.

Vi drar nog till Årsunda och festar lördagen 18:e. Vore coolt om du ville hänga på.

/VillePille

kurage sa...

Ser kanon ut som vanligt. inget ovanligt när det gäller dina projekt. Man kanske skulle försöka sig på att bli bra på ett hantverk och inte halvbra på 100st...

Frej sa...

Jovisst det skall det bli, sätter igång med den ikväll när jag är uppe i Ranis så bilder lär väl dyka upp under helgen.
Ja det vore skitkul å hänga på men 18:e är jag väl fortfarande inte där känns det som..? diffar på en vecka eller nåt, jävla fan!

Tack Anders! fast jag vet inte, de allra flesta grejer jag gör görs i princip bara en gång sen har jag tröttnat å vill prova nästa :)
Å nästan ingen kniv liknar någon annan om man ser till det, förstås finns väl vissa typer av moment som upprepas varje gång men de är rätt universella egentligen. För hårdslöjd åtminstone!
fast jag fattar hur du menar