lördag 8 januari 2011

Slöjden och det "egna" hantverket

Dricker ljummet te och mummelfunderar o muttrar o håller på. Å reflekterar ännu en gång över det jag tänker skriva.
Jo men det är såhär, de senaste dagarna har jag börjat fundera över mitt slöjdande och vad jag lägger tid på samt vad jag får ut av de projekt som figurerat de senaste åren. Tror tanken slog rot efter jag såg det där programmet om Jon Utsi som skrev om sist. Är jävligt fundersam över hela grejen, slöjd å så liksom!
Varför man håller på. På hur det samspelar med övriga livet. Hur ens slöjd för stunden speglar vad som sker i ens liv.
Det har varit mycket historiskt återskapande senaste åren. Väldigt mycket ärligt talat och fan vet om jag riktigt sett det alltid. Många projekt och beställningar har varit hemskt givande både hantverksmässigt och sett till den sociala biten man fått i kontakten med beställaren ifråga. Många, men inte alla.
Utsi-programmet påminde mig om hur det var när jag som 14-åring började nosa på det här med samisk Duodji och fullständigt uppslukades av deras formspråk och visste så starkt att jag var tvungen att få ur mig den slöjd, de former och färger som fanns hos mig själv. Väldigt inspirerad av den samiska slöjden men med en klar vilja att skapa något eget.
På senare tid är det sällan de där glimtarna av total inspiration över ens slöjdresultat faktiskt kikat fram och det börjar gå mig på nerverna nå djävulskt. Visst har man blivit toknöjd med en del grejer man färdigställt, som första hornkammen och första 1300-tals kniven, men det är trots allt ändå bara kopior jag pysslat med. Inte min egen slöjd.
Alltså, gu vicken jävvla utläggning det ble, så har jag bestämt mig för att under en period framöver inte tacka ja till fler beställningar av reenactment-prylar. Så! Kommer ju självklart att göra färdigt de projekt som är på g men därefter blir det stopp ett slag på den fronten. Hur länge vet jag inte
Om int minnet sviker blir sista grejen Villes lyrbörs vilken lär kicka igång praktiskt nu i vår(det skall förövrigt bli pisskul att få göra så var bara lugn Ville :) sen kommer såklart en del undantag att göras om det dyker upp något skoj jag inte kan hålla fingrarna borta ifrån, men det är undantag som sagt.

Så, slut på tillkännagivandet!

För några år sen sågade vi ner en vril som satt på en gren uppe i en av lönnarna här i Ransäter. Tänkte först göra en kåsa men väl nere på backen visade den sig vara betydligt större än vi först trott så vanlig kåsa var inte på tal. Struntade väl i det tillsvidare och började karva ur den. Men hur det var så tröttnade jag sådär halvvägs och sen dess har den legat, eller snarare flyttat runt lite som den velat i snickarbon. När jag sen för någon månad sedan följde med goda vänner upp till Sätergläntan införskaffades en styck skölp modell större och med ny inspiration född ur... ja vad det nu är som rör sig upp i skallen på mig nu, så har projektet bonkat igång igen.



Ja för de som inte redan vet vad en Öl-Orre är för någe så blir det här en ny upplevelse, för det är i alla fall vad det är på vägen att bli! Å det ä så kul jag hittade faktiskt ett gammalt inlägg där jag försöker slå i mig själv att den nog kommer bli klar rätt snart :) Mm, så kan det gå.
Där grenen tar vid skall det alltså skäras till ett fågelhuvud och förmodligen kommer jag även att måla den precis som de gamla öl-fåglarna.

bra låt som dök upp i huvet

6 kommentarer:

Mikkel Frederiksen sa...

Hej Frej

Det er fedt at læse om dine tanker omkring din sløjd. Jeg har i snart et år gået og spekuleret over præcis de samme ting.
Der er noget andet i det når man laver ting som ikke er kopier og jeg synes at man får mere drivkraft når man laver noget som man selv har fundet på og fået til at lykkes.

Selv har jeg i et godt stykke tid følt mig lidt bundet af at lave re-enactment-ting. Det har betydet at jeg har lavet mindre, fordi jeg ikke har haft frihed til på samme måde at arbejde med tingene på en kreativ måde. Det har tæret lidt på motivationen.

Min reaktion har også været at droppe bestillingsarbejde. Til gengæld har jeg snittet en masse skeer og haft det rigtig godt med det. Det har fået mig til at overveje hvad det er jeg laver og hvorfor og det har været en god proces, kan jeg mærke.

Glæder mig til at se mere til dine projekter i fremtiden. Det er altid en god inspiration!

Klø på! :)

Frej sa...

Mikkel! Det känns jättebra & höra du är med mig på det här! Tack för det. Jag är på många sätt väldigt kluven till hur jag skall göra, men rent känslomässigt(& det måste ju ändå vara det som styr alla ens beslut om hantverk) är det här rätta vägen att gå.

Självfallet kommer det inte ta slut på historisk slöjd här eftersom jag ändå håller på att gå med i Albrechts, men i huvudsak gäller det ju prylar ämnat för mig själv. Innebär större skillnad än man tror.

Vi får se hur det blir det här helt enkelt. Å även om du slöjdar annat just nu Mikkel vill i alla fall jag gärna se dina resultat ändå! :)

Ville sa...

Ölgås (orre) känns helt rätt. Dessutom har några av oss mer trendkänsliga Rusare redan konstaterat att sameinspirerade vikingakläder och accessoarer är den absolut hetaste trenden inför vår/sommar 2011.

Jag blev generande exalterad när du nämnde lyrbörsen. Ska bli spännande.

Frej sa...

"Ni" har det ja! :) nä det förvånar mig inte ett dugg faktiskt, så känsliga för det rätta som ni ändå är :P

slingerbult sa...

Jag håller med dig i ditt tänk. Det är en skitsvår balans det där med att göra åt sig själv och andra.. jag har ibland svårt att känna mig tillfreds med det jag gör när jag gör något "på beställning" och andras önskemål sätter ofta gränser för ens egna sidospår i hantverket som får en att känna sig strypt- men å andra sidan får man ofta så otroligt mycket positivt tillbaks när man gjort något till nån annan. Hursomhelst låter det klokt med ett beställningsstopp - jag kör det själv sen en tid tillbaks (har lite för mycket ogjort, tillbåde mig och andra) - det är sjukt kreativitetsfrämjande!

men skit på dig med den där gamla låten :) nu började jag nästan grina, hade helt glömt bort den. den är ju görhemsk (om än på ett fint vis).

Frej sa...

Ja man skall nog lyssna på sig själv rätt mycket ändå, inför vilken slöjd som känns bäst.
För min del är det i första hand de historiska beställningarna som går ut. I viss mån gör jag gärna fortfarande andra typer av jobb sålänge de inte har några arkeologiska hänsyn.

Men mest av allt är det väl förhållandet att jag slöjdar och någon sedan gillar och vill köpa som jag är ute efter på nytt!

Ajda :) jo den är ju rätt svart får man väl säga, lite samma stämning som Ballad of Hollis brown.