söndag 20 maj 2012

Från gotik till organik

Hela året har jag förvånats över hur de flesta av folkisarna här på skolan(jag försöker inte hävda att de är folkpartister, litet obs där..) förhåller sig till slöjdsalarna som om det vore vilken annan skola som helst och för det allra mesta pysslar med andra saker utanför skoltid. För mig är det helt obegripligt hur man kan undika att hamna i träsalen bara för att klockan är efter fem eller för att det råkar vara söndag. Herregud man slutar väl inte vara kreativ bara för att ens schema inte tvingar en att slöjda!
Utifrån den filosofin har jag agerat under året, men det har sitt pris tydligen. I fredags släcktes skallen på mig totalt och jag kände mig fullständigt likgiltig inför allt vad hantverk hette. Fördrev tiden med att mest vara diffus och smutta på en liten sherry å titta på Brideshead revisited. Det är ju förstås en inte helt oäven sysselsättning men det kändes lite märkligt att inte ha lust till något mer. Nu har jag förvisso piggnat till igen men det är nog viktigt att med jämna mellanrum bryta av vardagen och se till att få lite annan input inemellan. Kan ju tyckas som en självklarhet men inte för mig tydligen.

Så istället för att hantverka har jag ägnat ett par dagar åt att pulsa runt i skogen och andas vårluft. Jag säger pulsa för det är fan det man får göra så som det ser ut för det mesta. Julens stormar har sett till att varenda nordvästsluttning är totalt avskalade i nuläget, men det ger å andra sidan möjlighet till att få syn på lite alla möjliga djur. Igår exempelvis kunde jag stå och titta på en gammal räv en god stund vilken hann med att både jaga efter sork under rotvältor och klia sig innan den till slut fick syn på mig. En kvart senare var det en fin älgko som lommade iväg en bit ifrån mig och idag har jag sett både björnspår och troligtvis någon typ av hök som jagade över hyggena(rättning, efter konsultation med fadern rörde det sig troligen om en tornfalk). Det känns ju faktiskt helt ok när naturen bjuder på sig själv på det sättet just när man behöver det som mest.




Här är förövrigt ett par bilder på tjejens julklapp så som den till slut blev. Minns inte när den var klar men en tid efter helgerna hur som helst. Det är ju ett nålhus då och modellen är friskt kopierad efter samisk förlaga, både vad gäller form och gravyr. Gör jag något mer skall det nog bli ännu tunnare i godset. Tror man kan dra ned tjockleken ganska rejält när de ändå är så här små. Har man ett ämne med mycket märg går det ju av sig självt men den här horntaggen jag använde var mer eller mindre helt homogen så det vore ett jäkla extrajobb att karva den tunnare.


Utöver fina djur fick jag syn på den här enstammen också som skördaren hade kört ned och kapat vid roten på gammal fin brukad mark här upp på berget. Hade först bara tänkt att plocka med den där nittigradersvinkeln men kunde helt enkelt inte lämna den sjyssta stammen utan att först ha funderat ut om den kan användas till något. Är lite sugen på att låta hela alltihopet bli någon form av obskyr klädhängare och skära in diverse djurliknande saker i stammen. Det är faktiskt en grej jag har längtat efter i många år nu, att få skulptera i en stam och följa ämnets egna förslag och sedan måla det hela i sjyssta klara färger för att ytterligare förstärka intrycket.
Haha det är kul det här, helt uppenbart har jag behov av någonslags motreaktion gentemo mig själv! Inför det här året längtade jag ihjäl mig efter att få snickra möbler men nu när vi gjort det en tid kan jag inte hålla fingrarna i styr utan börjar omedelbart att gravera i horn och se organsiska former i gamla sunkiga enstammar :) Är nog bara att acceptera man är lite ombytlig och i stort behov av olika typer av stimulans.

4 kommentarer:

Malin sa...

Wow! Hur fint som helst!

Frej sa...

Tack Malin! :)

slingerbult sa...

Jäkligt fint hörru! (och då har jag ändå sett måånga fina nålhus i jokkmokk i vintras) Det är så himla smarta de där samiska nålhusen.. enkel och fin lösning liksom.

Ska bli spännande att se vad som händer med torrträdet!

Frej sa...

Mm jag klurefilurar på´t, det är ju så svårt att sätta sågen i bara. Allt blir plötsligt så definitivt.