måndag 4 juni 2012

Att stoppa ned saker i andra saker

Det här blir ett ganska sunkigt inlägg, kan jag säga redan nu. Bilderna är taffliga och texten håller en allmänt diskutabel nivå. Dessutom ligger bilderna lite huller om buller men låt oss för all del inte sörja över det, sådant verkar ju höra god journalistik till nuförtiden.

Ja nu var det ju som såhär att jag spanade inöver på mitt gamla hornförråd och greps av en hemsker insikt därvid. Damm och skit har alltid härjat fritt över ämnena och även om horn inte är lika ombytligt i väderförändringar som trä är så krymper det ändå lite grand när man tar det dän från boa och låter´t torka det sista inomhus. Någonting som kan vara ganska förödande om hornet ifråga råkar befinna sig i ett sjyst knivskaft. Steget är alltså taget så jag har sorterat alla de små spillbitarna och byggt dem en låda med lock så att de går att förvara inomhus och utan att de drar åt sig en massa smuts o skit. De större skovlarna får väl bo upp på någe skåp eller så.


Lådan ifråga nymålad med lite terra å lite kromgul å lite järnoxid å lite blymönja å så. Det är väl så att ju färre pigment man använder desto klarare blir färgen. Ja...
Det är inte snyggt men det är rött som jag brukar säga! Stämmer på mycket faktiskt, svenskar om sommaren tillexempel... ja, urspårning igen.


Sedan har jag tänkt i många år att man borde ha ett fodral åt ens knivar så att de inte skadas under frakt å så. Så det blev ett sånt också.


Här är ju då ett typexempel på hur en bild ligger helt fel i inlägget, men för att det inte skall uppfattas som helt skevt kan man ju ändå välja att se det som tämligem ofärdiga knivar. Knivar som sedan alltså kan ligga å gosa ner sig i fodralet.


Den här bilden är ju lite bättre placerad i alla fall, där man kan se hur en yllebit viks ihop till viss del och plötlsigt inser man hur inte färre än sex knivar kan få rum däri. Tyger är förövrigt ett ylle från medeltidsmode som jag sedan valkat i tvättmaskin ett par gånger för att stoffa ihop lite. Likadant gjordes med ett rosa ylle och tillsammans hade jag tänkt ha dem till varsin halva av en vapenrock för trettonhundrataleriet, men eftersom hela återskapandegrejen känns lite sval för mig just nu kan tyget lika gärna användas till annat. Stabilt å bra så det funkar perfekt för det här.


Jag förstår inte men folk verkar ha åsikter om mitt syvax. Visst är det väl lite till åren och kanhända innehåller det lika mycket linfibrer som egentligt vax, men va fanken!


Den här bilden vete fan ärligt talat vad den gör här, säger ju inte så mycket alls ärligt mer än att jag syr och det lär ni väl redan ha fattat utifrån de andra.


Men precis som när jag sydde å tappade fokus till förmån för ljusspelet utanför gör vi så även nu.


Sen på kvällen blev det mörkare.



På onsdag är det vernisage på Liljevalchs, det skall bli lite kul faktiskt, å få se sin stol igen i lite annan miljö, å skåpet också förstås.

1 kommentar:

slingerbult sa...

Å, fodral och lådor kan man aldrig få för många av. Gillar den röda färgen - den är nog så klar!

Har själv nån sorts plan på ett liknande fodral till knivar och saxar, i läder. Men nå, det får vänta, för mycket som ska stickas..